greve jevelberg - om flugfiske och annat viktigt

Du kliver i flytringen och från den sekunden hänger allt på detaljerna. Du blir kapten, pilot av en farkost i ett främmande element. ”Once you get in, you don´t get out.” Marginalerna försvinner. Det måste sitta som en sportkeps. Välorganiserat som en amerikansk tredje världen-invasion. Flytringsfiske är många prylar, men inte så många fickor. Hemligheten är att veta vad som ligger var. Och räkna ut vad man kan behöva och framför allt ­– när. Peang. Flugask. Läppgrep (Bättre än du tror, i synnerhet i flytring. Jag lovar!) Tafs. En trasa (Gäddslem!). Snus. Kameran. Mobilen (Åtkomlig, eller avstängd). Termos. Käftöppnare. Trädgårdshandskar (Greppar gäddorna). Extraklump. (Har faktiskt bytt klump i flytringen. Det var inte kul, men det gick.) Och - se till att eliminera ”the deal breakers”. Grejor som tvingar dig gå iland om du glömt dem. Alltid läsglasögon (Jag vet, alla behöver dem inte.) Torgvantar. I ylle. (Det är sant, yllevantar värmer också när de är blöta.) På bilden ser du en kor

Vi kunde rånat en bank, så exakt fungerade logistiken. Militärligan kunde inte gjort det bättre. Vi startade på utsatt tid, ekipagen byggdes på och snart rullade vi i en stilla karavan. Alla X-faktorer raderades, en efter en, under vår väg in i knalleland. Fyra män, fyra flytringar, tre bilar, en å och fem kilometer nedströms flytande vatten. Rapporterna lovade stora gäddor och lufttemperaturen darrade kring nollan. Premiär. Gäddpremiär. Att flytta öringsäsongen fyra veckor framåt var ett ondsint verk av mörka krafter. Nu slår vi tillbaka. Gäddan, mördargurkan, Esox Lucius, killer-krokodilen från helvetet, betvingas med flugspö från flytring. Av oss. Vi började på en slåtteräng, sjösatte och fiskade. Driften blev lång, fem tusen meter stilla flytande Hallandså. Och gäddor. Det här kan vara en av de vackraste någonsin. Den tog i strandkanten, en halvmeter från land. Gäddpremiär. greve jevelberg

...är det bara att böja sig framåt. Vi kom till den lilla isbelagda skogstjärnen strax före 11.00. Redan på parkeringen började orosmolnen att hopa sig. De kom i form av en trevlig man i kanske 60-årsåldern. Han svängde fram i en bedagad kombi och frågade om vi skulle fiska. Själv var han på väg hem, men fisket var bra, hälsade han. "Högg hela tiden, det började direkt, så fort jag satt ut angeldonen", fortsatte mannen i Volvo 740:an. Han hade sprungit, och krokat, och krokat av en 10-12 gäddor. Mellan soluppgången och 11.00-tiden. Två fick åka med hem. Det är de fiskarna du ser på bilden. Ordentliga skogstjärnsgurkor, tjocka och fina. En dröm på flugspöet till våren. Han berättade mer. Om hur han varit på plats redan kvällen före. "För att borra hålen". Med motorborr. Grejorna såg ut som de brukar göra hos sportfiskare som vet vad de sysslar med. Slitna och skitiga, men med sylvassa krokar och färska linor. Vi tog våra grejor, vandrade ut på den vackra sjön och bör